|
|
QSL-tips från SM0VQO, Jonas Rask.
Vanligt förekommande ord i samband med grafiska arbeten:
RGB, Red
Green Blue: Additv färgblandning, färger/nyanser skapas genom att blanda
dessa tre färger med varandra. Denna typ av färgblandning används i TV-apparater,
bildskärmar mm.
CMYK, Cyan
Magneta Yellow Karbon: Subtraktiv färgblandning, bygger på ett vitt underlag
varifrån det dras cyan (blågrön), magneta (cerise) och yellow (gult) tills
rätt blandning fås. Denna typ av färgblandning används vid tryckning av
olika slag.
Pixel/Bildpunkt,
den minsta enheten i en digital blid. En pixel har en viss ljusstyrka,
färg och position. Upplösning, ett mått på tex en bildskärms skärpa. Högre
upplösning innebär fler bildpunkter och därmed bättre skärpa.
DPI, Dots
Per Inch, beskriver en bils punkttäthet per kvadrattum dvs dess upplösning.
Används ofta till att ange upplösningen på till exempel en skrivare.
LPI, Lines
Per Inch, som ovan. Ett uttryck som används inom tryckbranchen. (300 DPI
är ungefär 175 LPI) Exempel, en blid som är 140x90 mm dvs 5,5x3,5 inches
och har en punkttäthet på 300 DPI är uppbyggd av 1650x1050 punkter/pixels
(5,5x300)x(3,5x300).
Bitmap-grafik,
varje punkt i en bild lagras som en enskild färg, oavsett om bilden är
helt vit eller om varje punkt har en egen nyans. Detta bidrar till stora
filer. Filtypen heter BMP. En bitmappad eller raster uppbyggd bild blir
ojämn när den förstoras.
Vektor-grafik,
bilden är uppbyggd av dragna linjer med hjälp av geometriska formler i
stället för punkter. Dessa bilder kan förstoras i datorn utan att bli
taggiga. Används lämpligast på bilder med enbart texter eller olika typer
av ritningar. Denna lagringstyp kommer därmed att ta mindre plats än bitmap-typen
(beror dock på bildens innehåll). Exempel på filtyp är CMX (Corel Draw).
Bitar, antalet
möjliga färgkombinationer/nyanser i bilden beror på antalet bitar. Till
exempel om man använder 24-bitars färg i en bild så kan man teoretiskt
visa ca 16,7 miljoner olika nyanser. PostScript, ett ledande sidbeskrivningsspråk
som beskriver hur en utskriftssida ska se ut. Beskriver bildelement med
matematiska formler, vilket gör att bilden kan förstoras eller förminskas
utan att förvrängas. Exempel på filtyp är EPS (Encapsulated PostScript).
Exempel
på data för QSL-tryckning:
Storlek på kortet: 140x90 mm
Upplösning: ca 400 DPI 4-färgs tryck, CMYK 32-bitar
Filformat: EPS
Tips vid
QSL-layout:
- Gör signalen
lätt läsbar till exempel genom att använda färger som ger skarpa kontraster
mellan text och bakgrund. En kant runt texten i annan färg än texten själv
kan också användas som en ram vilket gör den lättare att läsa.
- Skriv
signalen på både fram och baksida, blir lättare att hitta i QSL-lådan
men underlättar också för de som sorterar QSL-kort, tex SSA.
- Ha ej
text/detaljer väldigt nära kanterna på kortet då det riskerar att bli
bortskuret när skärningen av arken görs hos tryckeriet.
- När ett
fotografi ska användas till bakgrund är det bästa alternativet att lämna
in negativet eller dian till ett företag som kan "scanna" bilden. Negativet
eller dian är det mest högupplösande vi kan använd (de är analoga bilder)
och är därmed det bästa utgångsunderlaget.
- Då de
flesta "hemma fixare" jobbar med RGB-bilder är rådet att låta tryckerifirman
konvertera kortet till CMYK innan tryckning då de bättre vet hur inställningarna
ska göras. Dock kan det bli en kostnadsfråga.
- Vill
man vara säkrare på att resultatet efter tryckning ska bli som man önskar
kan man skicka med ett pappers fotografi på aktuell bild och be firman
ställa in färgerna på den digitala bilden så att det så nära som möjligt
stämmer överens.
- Att ha
med på QSL-kortet: Date, Time, RST, MHz, Mode, Confirming QSO with……
Då många samlar på Lokator och Församlingar är detta något som rekommenderas
att ha med.
|
